rockabillie

Det var motigt att gå upp imorse eftersom jag läste ut min bok igår natt vilket höll mig vaken alldeles för länge.
Skälet till att jag inte stannade i sängen var för att det finns ju en uppföljare, eller rättare sagt tre uppföljare på boken jag precis läst ut.

Precis som att halva mitt liv levs med Bella och Edward, jag tänker på dem hela tiden. Jag började läsa på bussen in imorse och jag blev alldeles lycklig. Jag fylldes med glädje och satt nästan och skrattade högt. Jag vill inte lägga ifrån mig boken, aldrig. Jag vill inte att detta ska ha ett slut. Snälla sluta inte!

När jag hoppat på bussen hem så var det första jag gjorde att ta upp boken. Jag läste en bit, olyckligt förtrollad.. tills ett kapitel i boken då Edward berättar att han ska flytta och att han inte vill ha med Bella. .

.. hela min värld stannade. En klump i magen och det blev jobbigt att andas, precis som när den man älskar inte vill veta av en. Samma verkliga känsla. Mina ögon var på väg att brista ut i gråt. Jag blev ledsen på riktigt men jag kände att bussen inte var den rätta platsen att läsa detta viktiga kapitel. Jag slet boken ur min egen hand för att överleva mina obehagliga känslor. Jag tvingade in min iPod i öronen och satte på glad musik för att hålla ut.

När den man älskar inte vill veta av en längre vill man inte träffa någon annan, inte göra något roligt. Precis samma känsla, om jag inte hade lyssnat på glad musik hade jag lätt kunnat avboka bion ikväll.

Nu ska jag ta upp boken och fortsätta där jag slutade..
Jag tror att jag är förälskad, olyckligt kär, i något som inte finns och som aldrig kommer att existera

HJÄLP!